Finfint

Helgen spenderades tillsammans med den här sessan (och hennes två fina föräldrar). Selma har avancerat i krypspeed, lärt sig att utforska nappflaskans alla möjligheter och drar sig inte för att försöka komma upp på fötter. Och hon kan fortfarande trollbinda med blotta närvaron. Det kommer hon nog aldrig sluta med...

Det mystes, det lektes, det gjordes sushi och det inhandlades en ny tröja i finfin färg! En ynka helg går väldigt fort konstaterade vi medan tiden flög förbi.

Den finfina färgen på tröjan valdes såklart med omsorg för att matcha en av de finaste små människor som finns!

Sammanfattningsvis kan det sägas att den här helgen har boostat mitt humör! Jag fick till och med träffa min allra bästa mamma i fredags när jag landade i Stockholm för hon var på besök tors-lör. Och det finns ingen som kan ladda mina batterier som hon. Det är lite underligt, men hon behöver bara finnas i närheten så ger hon mig energi! Det tackar jag för och tar mycket gärna emot =)

Citerar mig själv från en liten sång jag skrev till mamma när hon fyllde år...
Min mamma fyller femtio år ida',
min mamma, hon är väldigt bra att ha,
hon har tröstat mig när jag har gråtit, hon har hållit min hand
och när allting känns riktigt jobbigt får hon mig att ro det i land.
...för det är verkligen så. Hon får mig att gnugga fram den där extra kraften som ligger och gömmer sig i mina skrymslen och vrår för hon vet att det finns där. Hon får mig att titta upp från mina gamla självömkande spår och se på möjligheterna istället. Och det är bra.


Ja just det. Och så krossade jag allt motstånd i Cluedo också ja ;)