30 oktober 2008

Schoolstuff

Jag ar trott och har inga prickar pa tangentbordet eftersom jag ar i skolan idag.

Har haft Interpersonal skills hela formiddagen och trimmat kunskaperna i att soka jobb. CV, brev, intervjuer och hela det koret... Mycket som man redan visste om men som man kanske behover bli pamind om for att inte falla i alla floskler som man drar till med i de dar situationerna.

Nu har vi lunch och nasta seminarie borjar inte forrns om en halvtimme. Segt att sitta av tiden... Dessutom ar det inte ett seminarie jag ser fram emot for vi har ett grupparbete som det ska jobbas pa dar och det har med grupparbete vet inte detta landet hur man gor har det visat sig.

Allting ar valigt individuellt fokuserat och gor man ett grupparbete ska man anda dela upp klart och tydligt vem som tar vilken del och sa ska man skriva det pa egen hand. Reslutatet blir ju en valdigt spretig text som inte har det sammanhang som man skulle vilja att det hade. Frustrerande. Ar man da som jag som vill lamna in sa bra arbeten som mojligt sa forsoker man ju att ratta till texten och skriva om vissa delar, men det innebar ju sa mycket mer jobb och tid!

Fast jag ska arligt saga att min grupp anda ar ratt ok. De har iaf lyckats producera sina delar och dyka upp pa motena, vilket folk inte har gjort i bade Isabells och Marias grupper. Sant beteende far man ju bara spatt pa. Vi gar for helvete pa universitet. Man skulle ju iaf vilja tro att folk har vuxit ur barnskolan... Men tydligen inte.

British Museum & lyxmiddag

Ja, jag hade väl rätt då kan jag konstatera. Det blir lite pusslande hit och dit, och så värst bra på att planera verkar egentligen inte jag och sällskapet vara men det går väl, det går väl =)

Ikväll sover jag ensam för jag ska upp till skolan imorgon på morgonen, men jag kan ju ärligt säga att det har varit väldigt skönt att få lite sovsällskap igen, han har varit saknad...

Idag har vi varit på British Museum och kulturat oss. Det var väldigt stort och väldigt historiskt. Jag hade förväntat mig det jag fick, men Ambjörn och Garnet var lite besvikna tror jag för de gav upp rätt snart och gick på shoppingtur istället. Fredrik däremot är ju en museumälskare så han vankade runt där i godan ro. Jag följde efter =)

Jag kanske inte uppskattade själva utställningarna som jag kunde gjort om jag hade ett större intresse för historia men är det någonting jag uppskattar så är det stämningen på museum. Det känns så lungt och fint på något vis. Trivsamt liksom. Fast jag hade velat haft en personlig guide som kunde välja ut och berätta de mest intressanta delarna för mig på ett sätt som gjorde att jag kunde ta in all fakta och information. Det blir lite mycket om man vandrar sådär från monter till monter liksom.

Igårkväll åt vi på favoritrestaurangen Shish. Det var gudomligt gott den här gången med och jag har aldrig ätit för så mycket pengar på restaurang förut som jag åt igår. Fast det braiga var att jag verkligen tyckte det var värt pengarna. I helgen när vi åt tillsammans med Annie och Tor hamnade vi på ett ställe där maten verkligen inte var värd sina sexton pund men när jag nu betalade tjugosex pund för mat direkt från himmlen, ja då var känslan helt annorlunda. Jag vill äta där varje kväll =)

26 oktober 2008

Nästa vecka...

...kommer bli en hektisk vecka gissar jag.

Fredrik, Ambjörn och Garnet kom till London igår och ska hänga här till nästa söndag och jag vill ju såklart umgås så mycket jag bara kan med de när de nu har tagit sig hit. Det är roligt med lite friskt men ändå välbekant blod i umgänget så jag uppskattar väldigt att de kommit.

Men nu när skolan dragit igång på riktigt gäller det nog att hålla i tyglarna så man inte tappar kontrollen över alla inlämningsuppgifter som ska produceras men jag gör mitt bästa och jag tror att min ibland alldeles för överväldigande känsla för struktur hjälper ganska långt =) Ett plus till mig där alltså, hehe.

Imorgon ska vi på field trip med brands and branding-kursen. Vi ska till ett museum över varumärkets historia... Jag är inte jätteladdad, men jag ska försöka göra mitt bästa att hålla intresset och engagemanget uppe under besöket.

Jag, som aldrig varit något geni på historialektionerna eftersom jag tycker det är oerhört tråkigt, tycker väl inte direkt att det är värt att lägga en hel veckas undervisningstid på att gå på museum. Det hade varit häftigare att få hälsa på något företag och höra på något proffs prata om varumärken. Det hade jag iaf försökt genomföra om jag varit ansvarig lärare. Men nu är jag ju inte det så vi får nöja oss med mossämnet historia.

Men nu är det dags att få lite sömn för om den här veckan ska vara både social, rolig och produktiv är det nog sömnen som är viktigaste förutsättningen, wouldn't you say?

25 oktober 2008

Goda utsikter

Sitter här på vårt rum och är väldigt nöjd just nu må jag säga! Det finns många orsaker till min nöjdhet...

Jag och Isabell var ute på "puben runt hörnet" igår och hade en jätterolig kväll! Träffade himla mycket folk som var väldigt schyssta att snacka med. Bland annat en tyska som ska ta med oss till en klubb ikväll så vi får vicka lite på rumporna =)

Dagen idag startades sådär lagom segt vilket var himla skönt (men ändå med lite effektivitet så jag har faktiskt hunnit skriva lite på grupparbetet faktiskt - duktig flicka, ja).

Tjejerna tog en promenad och inhandlade fika för Isabell har kompisar från Linköping som kommer hit och ska födelsedagfika lite. Det vankas cheesecake! Helt otroligt underbara cheesecakes!


Ikväll ska vi alltså på klubb och dansa lite och det är ju alltid roligt, men dessutom ska vi först gå ut och äta på lyxrestaurang (i samma födelsedagstema som fikat) och det blir nog också himla bra hoppas jag =)

Dessutom landar Fredrik, Ambjörn och Garnet ikväll och det ska bli väldigt väldigt roligt att få umgås med de litegrann!

Inte fy skam alltså. Jag är nöjd.

23 oktober 2008

Det går inget vidare

Klockan är tio över tio och jag står och steker pannkakor som vi ska äta till lunch imorgon. Eller ja. Pannkakor... Snarare pannslamsor skulle jag väl ärligt kunna säga.

Det blir inte bra och ingen kommer vilja äta de imorgon kan jag lova. Men jag steker på... Till slut kanske jag förstår hur jag ska göra med den gigantiska stålspaden eller hur jag ska blanda smör och olja för att det ska gå att få till en enda liten ordentlig pannkaka i den kassa stekpannan.

22 oktober 2008

Tipptopp modeller

Idag har vi varit på Studio 52 och tagit finfina bilder!

Det var en ganska jobbig dag. Vi åt frukost vid tio ungefär och gav oss av. Dagen bestod egentligen mest av att vänta och fick vi ingen mat förrns vi kom hem vid typ sju. Så vi var vääldigt trötta och vääldigt hungriga när vi tog tuben hemåt.

Men nog om det jobbiga, för resultatet som det gav är faktiskt ganska otroligt. Vi blev riktiga snyggingar och fick dessutom en toppenfotograf som tog makalösa bilder av oss. Det var himla roligt att få vara med om. Ur en totalsumma av ca 160 kort lyckades vi välja ut tre singelkort var och två gruppkort som vi köpte och tog med oss hem.

Studio 52

21 oktober 2008

Slut i huvudet

Jag är obeskrivligt trött och känner för att lägga mig i sängen och bara vara död ett tag. Har koncentrerat mig på kursen Organisational Behaviour idag.

Det började med att jag träffade min grupp för att strukturera upp och dela ut uppgifter till alla. Jag har stor anledning att misstänka att min grupp har sitt ursprung i helvetet. Vi har kommunikationssvårigheter och någon slags överprestationsambition där de spottar ur sig små uppgifter som de suttit på sin kammare och knåpat ihop men som inte har någon som helst relevans i sammanhanget. Suck säger jag bara.

Försöker hålla det lite på avstånd och så gott jag kan styra upp åt rätt håll igen men det är svårt att nå fram. Dessutom är 10% av grupparbetets betyg baserat på eget deltagande (vilket kommer bevisas av det man producerat och spottat ur sig) så man vill ju inte att det ska se ut som att jag bara sitter stilla i båten och låter de andra göra hela jobbet.

Vi har dock inte börjat skriva på riktigt än så det kanske blir bättre när vi kommer till själva uppgiften... Vem vet.

Efter gruppmötet satte jag mig och läste en massa i boken och sen blev det en tur för att stoppa något i magen och sen avslutning med föreläsning 18:00-19:30.

Så nu är jag trött. Punkt.

18 oktober 2008

Ni pekar och jag ler


Den här bilden har jag på mitt skrivbord. Hihi! Den får mig alltid att le =)

Linda slutsatsar London

Nu är vi ju inne på vår fjärde vecka här och jag känner att det börjar bli dags att uppdatera min bild av London. Högst selektivt och subjektivt, med rätt att överdriva, listar jag här min bild av London "so far".

  • Vädret är betydligt bättre än vad jag trodde. Solen har strålat med värme som är helt underbar (fast nu börjar faktiskt höstkylan krypa sig på så snart får jag nog använda min vinterkappa) 

  • Engelsmän äter inte popcorn i samma utsträckning som vanliga människor. Man kan inte gå in i en slumpmässig mataffär och förvänta sig att man ska få köpa popcorn, vare sig i form av micropop eller majskorn. Det krävs en butik i maxistorlek för att detta ska finnas i hyllorna. Detta är snudd på skandal, popcorn är det ultimata snackset! Det bästa av det bästa! Dålig stil.

  • London är en smutsig stad - ditt snor blir svart och du måste duscha varje dag för att inte håret ska ligga slickat.

  • Du kan köpa gudomliga räkor på Sainsbury's, de är stora och jättesmaskiga. De kommer bli saknade när vi har landat hemma igen.

  • Det är minimalt med skräp på gatorna. Jag blev väldigt förvånad över detta faktum eftersom det faktiskt är en rejält stor stad, men de är duktiga och städar väldigt bra här.

  • Föreläsningssalarna är obeskrivligt kalla under den första föreläsningspasset. Jag gissar att universitetsfolket är snåla och stänger av värmen för man möts av en kall vägg när man går in på morgonen, och då kommer man ändå utifrån.

  • Vi hittar inget bra sätt att få in fiber i kostcirkeln, så magen mår lite sådär...

  • Vattnet i kranarna stinker klor och när man gör sig en kopp te skär det sig om man har i mjölk så nu har jag börjat dricka teet svart.

  • Vi saknar en helkroppspegel och som de flickor vi är tycker vi det är lite jobbigt eftersom man inte kan utvärdera sin outfit sådär som man vill göra innan man går ut genom dörren

  • Slutligen tycker jag att det går över förväntan att bo tillsammans med mina två flickor såhär trångt i ett litet rum, men visst får man anstränga sig. Jag saknar ett eget rum titt som tätt och jag kan bli i otroligt stort behov av egen tid ibland (tillräckligt med egen tid kan jag se i stjärnorna efter, men man kan faktiskt smyga till sig några stunder). Men trots detta så funkar det och vi har det väldigt bra ihop här i London! (man får nypa sig själv i armen ibland för att riktigt förstå att vi faktiskt är i det verkliga London och att allt vi upplever faktiskt är verkligt....det är lite galet må jag säga)

    En liten insikt

    Jag kom på en bra sak igår. Ni vet alla de där julsångerna som de sjunger typ "I'll be home for christmas" och liknande. Nu kommer ju jag kunna sjunga med i de och göra det med äkta känsla!

    Det skulle kunna vara den ultimata julstämningshöjaren... =)

    16 oktober 2008

    Pubkväll och grupparbete

    Igår var det dags för utflykt med de internationella studenterna igen. Denna gång till London Eye följt av en pubrunda.

    Det var inte jättebra väder direkt. Det blåste halv storm och när vi stod i kön och väntade på att få borda det stora hjulet hotade mörka moln vid horisonten. Fast regnet höll sig faktiskt borta så det var ju skönt. Vi samlades vid sex och kom ombord först vid sjutiden så det var mörkt när vi kom upp på toppen, riktigt häftigt att titta ut över en stad utan slut. Den bara fortsatte åt alla håll.

    Efter detta var det dags för pubrunda. Vi hade guider med oss (samma som följde med till Stonehenge och Bath) och det blev lite information om platserna när vi gick längs Themsen på väg mellan våra olika stopp. Vi hade en väldigt engagerad och livlig kvinna som gestikulerade och pratade så hon nästan spottade. Det låter som att det var jobbigt och störande men hon var faktiskt riktigt bra ändå =)

    Första puben vi kom till hade de bokat ett eget rum till oss där det serverades "snittar". Lite för mycket bröd i förhållande till det goda, enligt min åsikt, men ändå rätt ok. De serverade pommes också som var himla goda (de gick åt i rapidfart, så fort de kom ut med en skål så stormade ett antal personer fram och vips var det slut).

    Pub nummer två var den som fick bäst betyg - trång, mörk och allmänt mysig =)

    Vi hann med tre pubar under kvällen och det var alldeles lagom eftersom jag hade en föreläsning imorse klockan tio. Var hemma vid halv tolv ungefär, så jag fick min välbehövda sömn gott och väl faktiskt - mycket bra!

    Idag har den första gruppen för grupparbete bildats. Jag har en fransyska och två engelsmän i min grupp. Vi ska ha detta fruktansvärda moment i tre av de fyra kurserna och det känns inte särskilt kul tycker jag. Jag försöker se det positivt och som en utmaning, men det är lite svårt att hålla modet uppe ibland. Vi blir ju drillade med att det här med att jobba i grupp är något som man absolut måste klara av och någonting vi verkligen måste jobba på att förbättra (men fick å andra sidan berättat för oss av en av seminarielärarna att hon hatade grupparbeten i skolan men klarade av det utmärkt sen när det var en jobbsituation). Vi får se hur det går när arbetet drar igång på allvar helt enkelt.

    14 oktober 2008

    Godmorgon!

    Idag ska det pluggas på det lokala biblioteket här i Willesden Green.


    Hoppas alla får en bra dag!

    11 oktober 2008

    En dag i stenens tecken

    Idag har vi varit på utflykt. 110 personer trycktes in i bussar och slussades ut ur storstaden för att få uppleva lite annat engelskt än det som storstadsdjungeln kan erbjuda.

    Vi började dagen tidigt, skulle vara i stan vid åtta så klockan ringde redan kvart över sex... Det var tre trötta tjejer som släpade sig till frukostbordet kan jag berätta för vi gjorde debut på "sitta på engelsk pub och dricka öl"-kvällar igår. Den blev lite längre än någon av oss nog tänkte från början så det var som sagt en anings segt att pallra sig upp och iväg.

    Men vi kom i tid och sen var det bara att däcka när väl bussen sattes i rörelse.

    Först åkte vi till Stonehenge. Det var häftigt att få se i verkligheten och jag är väldigt fascinerad över tanken att det är människor som för femtusen år sedan släpade de där gigantostenarna alldeles för lång väg bara för att bygga en ring som man inte riktigt vet vad den är till för. Man kan ju undra... Vi hade iaf en väldigt bra guide som följde oss genom hela dagen. Hon var väldigt bra på att prata och upplyste oss om intressanta saker. (Nu är ju jag en sådan person som när hon hör fakta av sånt där slag får in det genom ena örat och skickar ut det ur andra, så jag kan inte dela med mig så mycket av det där intressanta. Tråkigt tycker jag själv, men så är det bara).

    Efter Stonehenge åkte bussen genom ett väldigt vackert landskap, många kullar och dalar, vidsträckta fält och små byar, för att så småningom komma fram till Bath. Såg många exemplar av ett träd som jag blev lite impad av. Det hade inga löv utan endast ett bart grenverk och längst ut på varje gren satt en vit blomma eller vad det nu var som såg ut som ihopknycklade näsdukar. Häftigt träd, säger jag.

    Så kom vi alltså fram till Bath som är en otroligt häftig stad! Alla hus är byggda i samma sorts sten och den är planerad systematiskt och likformigt så att det ser ut typ som någon liten legostad som jag skulle kunnat ha byggt ihop.

    Efter lunchen strosade vi lite på gatorna, det var väldigt mycket turister och det tog bort en ganska stor del av upplevelsen tycker jag. Hade uppskattat lite mindre folkmassor och lite lugnare stämning... Men iaf. Som avslutning fick vi besöka ett gammalt romerskt badhus som också var imponerande!

    De var väldigt avancerade i badkonsten verkar det som... Man skulle bada flera olika bad, med ökande temperatur hela tiden och till sist ett kallt bad som skulle fräscha upp. De hade dessutom golvvärme redan på denna tid. Golvet byggdes på små pelare av plattor så att det blev hålrum under golvet. I hålrummet pumpade man sedan in varm luft genom något slags system som jag inte kommer ihåg hur det funkade just nu. Men det hela verkade himla sofistikerat måste jag säga.

    Vi fick även dricka vattnet från den varma källan som finns i Bath, det sägs att det har helande krafter, men jag vet inte. Man bör nog inta lite mer än bara en klunk isåfall och det smakade som varmt vatten bara, inget mindblowing där inte. Fast man kan ju alltid hoppas att det kan bota mitt axelont lite grann iaf =)

    Efter detta var klockan fyra och det var dags att sätta sig på bussen igen och åka hem. Det tog ett bra tag att ta sig genom Londons innerstad, mycket folk en lördagskväll så vi var inte hemma förrns efter åtta. Trötta och hungriga. Nu är dock hungern stillad och jag ska nog slappa framför en film så småningom så det blir nog en bra avslutning på en lång men väldigt lyckad dag!

    09 oktober 2008

    På väg till skolan

    09:18
    En kvinna sitter och proppar i sig popcorn samt sveper ner det hela med lightcola till frukost (?).

    "Undrar om hon har ätstörningar" är min första självklara tanke... tänker vidare: "ja, hon ser ju väldigt tanig ut... eller nej, kanske inte förresten, hon är ju typ i min storlek... Äh, jag är för trött för sånt här"

    Och så sjönk jag in i det där tomma "glo på folk utan en tanke i huvudet"-tillståndet för en stund.

    Bredvid kvinnan sätter sig en man som genast tar på sig en min av äckel över vad kvinna sitter och äter. Han sneglar på henne med högtravande blickar och suckar.

    När kvinnan druckit upp sträcker hon armen bakom sig för att ställa colaburken på mellanrummet mellan ryggstödet och fönstret. Mannen ser genast ett fönster där han kan släppa ut sin jäsande upprördhet. Han fräser till kvinnan att sådär kan hon ju verkligen inte lämna den. "Jag tycker verkligen inte att du ska prata med mig - eller ens titta på mig" blir en del av hennes svar.

    Efter det hörde jag inte så många ord men situationen utvecklades till min första observation av ett tunnelbanegräl. Jag är helt övertygad att båda parter fick en helt usel dag med tanke på en sådan start.

    08 oktober 2008

    Ont

    Pappa kom hit och massera min axel! Den gör ont =( Och det är bara du som hittar den där punkten (och Patrik också iofs, så du är också välkommen..)

    07 oktober 2008

    Skola och lyx i en salig blandning

    Så var första skoldagen avklarad. Inga konstigheter egentligen. Det är ju bara språket som skiljer tamigtusan!

    Vi hade iaf en väldigt carmig liten gubbe som föreläsare på veckans första kurs. Han verkar trevlig, vettig och alldeles ok. Ska nog gå bra det här också ska ni se. Det handlar ju trots allt om flickorna tre.

    Dagens topp var däremot inte skolan, måste jag medge, utan en helt annan insident som jag och Maria var med om.

    Isabell hade åkt hem för att vila och själv stannade jag i stan med Maria för att hålla henne sällskap medans några timmar skulle slås ihjäl innan hon hade sin nästa lektion.

    Där gick vi på Oxford Street och letade som bäst efter en affär som sålde skrivblock med fyra uppdelade sektioner för olika ämnen (försök förklara det på engelska ni, det är inte det lättaste kan jag berätta). Minding our own business, så att säga. Då stöter vi på en "haffare". Ni vet, folk som står på trottoaren med ett otal motiv bakom för att haffa förbipasserare att antingen ge de pengar, gå med i deras klubb, vara deras kompis... Ja, inte vet jag. Iaf råkade vi sakta in för just den här haffaren och hon var rätt trevlig och såg helt normal ut så vi stannade helt och lyssnade på vad hon hade att säga.

    Fram lägger hon då detta erbjudande: en lyxig helomhändertagning på en salong mitt i det rykande centrumet av London. Inkluderande makeup, manikyr, frisyrfix och fototagning med tillhörande "refreshment". Till detta fick man rätten att skriva upp sig på VIP-listor på ett antal klubbar vilket skulle innebära inträde=noll och inte heller någon kötid, ingen begränsning på antal tillfällen under sex månader.

    Linda var inte helt imponerad i början kan jag väl erkänna. Sånt där piff är ju inte riktigt något jag kastar mig över direkt, men lite frestande var det. Maria var allvarligt frestad och i våra tankar fanns Isabell som vi gissade skulle stått med hejaramsor vid sidan om ifall hon varit med.

    När sedan priset började diskuteras (först var det sextio pund per person som gällde, vilket vi tyckte var lite för mycket ändå) så halades det fram ett "fulltime student offer" och helt plötsligt åkte priset ner till trettio pund! Nu börjar vi snacka, sa Marias blickar till mig och vi bestämde oss faktiskt för att haka på, hör och häpna!

    Vi gjorde en helhetsbedömning av situationen, hon verkade professionell, det var ordentliga broschyrer och information om erbjudandet och hon påpekade ett antal gånger att vi skulle få kvitto och att de stod utanför en bank, inte av en slump, utan för att de var tvungna för att fixa den ekonomiska biten by the book. Så vi tog ut nittion pund, skrev upp vår information och nu återstår det bara att boka tid!

    Det ska bli galet spännande! Mest för att det är något jag ärligt kan säga att jag aldrig, aldrig, aldrig skulle gjort om det inte vore för att jag just nu är i London med de där två flickorna som är så otroliga =)

    06 oktober 2008

    Tillägg

    Maria infogade idag att den stunden hon kommer känna sig hemma här i London är när hon inte längre chockas över alla höga klackar kvinnorna i den här staden springer omkring i. Känner jag Maria rätt kommer nog den stunden dröja ett tag =)

    Några söndagsreflektioner

    Här sitter vi vid varsin dator och tittar på varsin film (jag tittade iofs på weeds och det är ju ingen film, men ja, principen ni vet).

    Isabell är lycklig för tillsammans med lite hjälp från mig (!) fixade vi något som inte funkade förut på hennes dator så nu är det möjligt att titta på film på hennes dator med bild och inte bara lyssna på ljudet! (Ni hör ju att det handlade om väldigt professionell hjälp från min sida som jag med allt mitt kunnande kunde sätta in med total kraft och att det inte alls handlade om tur att klicka på rätt länk och att det var en jätteenkel liten biff som skulle stekas...) En klar förbättring blev det i varje fall för henne så vi är nöjda =)

    Imorgon blir en spännande dag! Första lektionen ska klaras av. Första mötet med den engelska fakultetkulturen! Jag är förväntansfull men vill gärna att dagen redan ska vara över egentligen. Så man vet hur det verkar liksom...

    Vi hade världens tur med schemat för, som jag redan skrivit, har vi fått utspridda lektioner lite här och där och inte alla tillsammans. Men! Den första lektionen på måndagmorgon varje vecka har vi alla tre tillsammans! Är inte det flyt så säg?

    Då kan vi tillsammans klara av saker som att komma upp på morgonen, hitta rätt, översätta konstiga ord, luta oss mot varandras axlar när vi är trötta, bedöma folk vid första ögonkastet, stjäla tuggummi från varandra, uppmärksamma underliga människor på gatan bara genom att flämta lite eller dra efter andan sådär så att bara bundsförvanterna fattar vad man menar osv... osv... Så får vi klara av att sopa upp resterna de resterande dagarna av veckan på egen hand efter bästa förmåga. Det blir nog bra på något sätt tror jag =)

    För övrigt tycker jag det ska bli bra att saker och ting drar igång så man kanske kan få lite struktur på livet här. Det blir ju mer att man bor här på riktigt då tror jag. Jag ser fram emot den dagen när jag betraktar mig själv som en londonbo. Isabell har redan kommit till det stadiet konstaterade hon när hon i lördags traskade iväg på egen hand för att köpa kaffe i fiket där hon blivit stammis en bit bortanför undergroundstationen här i Willesden Green. Då kände hon sig inte längre som en turist som stack ut utan faktiskt som en av alla de som har sin vardag här. Dessutom hjälpte det säkert lite på traven att personalen satte igång att göra iordning kaffekoppen så fort hon klev innanför dörren... =)

    Själv tror jag att känslan kommer sätta in den gång jag sätter mig på tunnelbanan själv och ger mig ut i stan på egen hand. Känns som att det inte är något jag skulle göra i första taget om jag bara var här som turist...

    Fast jag känner mig lite hemma här på något vis ändå. Det känns rätt så tryggt och jag vet vart de mest grundläggande ställena ligger.

    Apropå att hitta till ställen så har vi haft världens flyt med att ta oss till ställen vi ska och tågbyten vi ska göra och allt sånt. Det har bara klickat helt otroligt så vi blir helt chockade varje gång vi lyckas med något vi tagit oss för =) Jag menar, någon gång måste det ju gå helt galet fel, eller? Att vi tappar bort oss i stan eller att vi komma galet sent till något eller att vi gör någon social tabbe som ödelägger hela stämningen? Någon gång måste det väl ändå hända när vi nu har gett oss ut på det här äventyret med så mycket nya intryck att det är helt galet? Men inte än alltså. för varje dag känns det som att det läggs till lite kraft på den där görabortsig-skalan så någon gång står den längst ut till vänster på illrött och bara stjälper hela situationen.

    Ja, nej, jag vet - jag babblar. Det är söndag och jag babblar. Men nu ska jag sluta. Tänkte bara skriva lite kort att jag är förväntansfull inför morgondagen ju =)

    05 oktober 2008

    Precis som hemma


    Dagens skörd (och vi käkade förstås köttbullar till lunch)

    Toppenhelg

    Vi har haft en helt jättebra helg! (Och den är ju inte ens slut än!)

    Det började i fredags då vi fick tokdansa en hel kväll på båtfesten och komma hem nöjda och utpumpade innan tolv som de askungar vi är =)

    Sedan fortsatte det igår med en seg dag på rummet med film och slapp. Också det rätt så skönt faktiskt då det blåste typ orkan och regnade utanför fönstret.

    På kvällen ryckte vi dock upp oss och tog oss till restaurangen vi åt på förra fredagen, Shish, för att äta lite mezze. Det var helt underbart gott! Vi beställde in smält halloumi med små hårda bröd till, friterade räkor med sötsur sås, vårrullar med yoghurtsås och en helt gudomlig brödkorg.

    Där satt vi och njöt och suckade oss igenom en timme ungefär. Sen smältes maten ett tag, det dracks lite vin och snackades en del. Därefter blev det efterrätt.

    Choklad, choklad, choklad säger jag bara. Det finns nog ingenting som vi kan njuta av så mycket som choklad. En varm chokladkaka som serverades med vaniljglass, smälte i munnen och fullkomligt exploderade kakao! Underbart!

    De som tar sig hit på besök kan vänta sig en garanterad kväll på denna restaurang för det är bara så himla god mat där!

    När vi kom hem efter matorgien blev det kortspel och Malin, jag kan glädja dig med att det finns personer som faktiskt slår mig i spel för jag förlorade stenhårt =)

    Idag ska vi försöka ta oss till Ikea som inte ligger särskilt långt bort från vårt hem har vi luskat ut. Fast det ösregnar på rutan så vi har inte orkat sätta igång dagen riktigt än. Men snart så, snart så =)

    02 oktober 2008

    Yogamatta

    Jag har köpt en yogamatta! Bästa inköpet hittills må jag säga! Väldigt nöjd är jag med min yogamatta och den var värd alla fem våningar upp och ner som vi fick knalla i trappor för att köpa den!

    Visste inte riktigt vad det ordentliga namnet var på objektet i fråga så jag frågade lite försiktigt om de hade en "yoga....carpet???" Kände mig inte så lite fånig när han som jag frågat svarar "Yeah, yogamat (vet inte hur det stavas men ni förstår grejen hoppas jag), come here..."

    Förutom den lilla tabben går det över förväntan att prata engelska. Londonbor är väldigt tydliga när de pratar så det har inte varit några stora problem än med varken förståelsen eller att göra sig förstådd.

    01 oktober 2008

    Nu börjar det ta sig, sa flickan

    Igår försökte vi fixa nytt boende. Gick till ett housing meeting och besökte svenska kyrkan, men ingen kunde hjälpa oss. Det är lite trixigare att få ett ordentligt boende när man bara behöver det i två månader. Det är hostels som är alternativet som finns i det fallet. Och nu känns det ju ändå helt ok att bo här, nu när vi fick byta upp oss till ett bättre hus. Så det ser ut som vi stannar här nu. Trots galet hög hyra.

    Idag har vi istället fixat till kurserna så att vi läser tillräckligt mycket och tillräckligt ordentliga saker för att det ska ingå i programmet hemma i Svedala. Vi läser samma fyra kurser, men det verkar som att det är väldigt många elever för man hamnar automatiskt på ett föreläsningsschema och vi har blivit lite utspridda. Vissa föreläsningar har vi prickat in alla tre, andra två och två och några stycken kommer vi bli tvungna att pröva våra vingar på alldeles ensamma. Det blir spännande att få se hur det blir.

    På ett sätt kan det ju faktiskt vara bra, eftersom man blir mer utmanad att klara sig på egen hand. Ingen chans att gömma sig bakom trygga Maria och Isabell, liksom. Eller också kommer det bli katastrof, vem vet? =) (Nej, för guds skull, det kommer jag inte tillåta!)

    Mitt föreläsningsschema ser ut som följer:

    Måndag
    Introduction to brands and branding 10.00-11.30 och 11.30-13.00

    Tisdag
    Organisational behaviour 18.00-19.30

    Onsdag
    Ledig

    Torsdag
    Interpersonal skills for business 10.00-11.30 och 11.30-13.00
    Organisational behaviour 14.30-16.00

    Fredag
    Principles of marketing 13.00-14.30 och 14.30-16.00