Resan gick bra. Vi fick gå upp väldigt väldigt tidigt, tjugo över fyra ringde klockan (och vi tvingade även upp Garnet som vi fick skjuts av, vilket vi var väldigt tacksamma för!!). Ett par timmar senare satt vi en liten halvtimme på ett plan till Köpenhamn och där fick vi vänta i typ fem timmar för nästa plan som tog en timme och tjugo minuter att åka. Det hade alltså kunnat gå på ett kick att komma till London men åker man så billigt som möjligt med så mycket packning som möjligt antar jag att man får ta vad man får helt enkelt.
Trots en massa trötthet som smög sig på titt som tätt gick det ändå väldigt smidigt och plötsligt var vi framme på Gatwick. Tog ett expresståg in till centrala London och där konstaterade vi snabbt att vi nog skulle tjäna en hel del på att åka taxi till det hostel vi bokat än att krångla med undergroundstationer och byten och grejer. Så vi raggade upp en snäll taxifarbror som hjälpte oss med alla fjortonmiljarder väskor och så bar det av. Det var rätt mycket trafik och det gick rätt så segt men vi kom fram till slut (efter att ha åkt förbi Abbey Road minsann, med det berömda övergångsstället, oh yeah).
När vi kom till den adress vi luskat fram blev vi dock en anings tveksamma. Det fanns ingen skylt som sa "hej, här kan du bo" eller något namn på stället eller något alls som gav tecken på att detta hus var ett hostel. Ett anonymt hus i ett anonymt bostadsområde med klassiskt engelska hus.
Det satt dock en tjej och en kille på trappen utanför dörren så vi frågade de om vi kommit rätt. Och det hade vi. Men det här hostelföretaget har tydligen ett flertal ställen som de hyr ut och inget fast ställe med reception så det fanns ingen personal att prata med. De hade dessutom en policy att hämta sina blivande boende från undergroundstationen och därifrån slussa människorna till rätt ställe. Men det hade inte vi förstått.
Paret på trappen visade sig vara från Slovenien, hade semestrat i London en vecka och skulle åka hem imorgon. De hade ringt efter någon som skulle komma för det hade varit strul med deras betalning så vi satte oss snällt och väntade på kommande personal.
Efter en stund dök en kille upp med en annan nyanländ tjej som också skulle checkas in i ett rum så vi tog kontakt med honom och kan kunde till slut hjälpa oss komma till det hus dit vi skulle. Killen körde någon slags stil som gick ut på att flörta och försöka charma oss, men det gick vi minsann inte på. Maria var stenhård och ställde alla nödvändiga och bra frågor och grillade honom lite så att han till slut förstod att här är det bäst att göra rätt från början.
Det verkar ändå vara ett rätt ok ställe. Duschen funkar, toaletten funkar, det luktar inte jättekonstigt på rummet och det finns trådlöst internet. Däremot är köket ganska vidrigt, men man kanske inte kan få allt...
På det hela taget har det gått väldigt smidigt att komma hit så dagen har faktiskt varit över förväntan =)
Imorgon blir det lite upptäckarfärd utan någon särskild plan så vi får se vad vi hamnar på.
Här finns bilder från dagen:
 |
| På väg till London |
1 kommentar:
Hej London (kanske kommer börja kalla dig det istället för Linda...låter ju väldigt lika! )!!!
Va härligt att se att ni inte bor i nån konstig knarkarkvart och att resan gått bra :) Nu får ni ut i storstan och jaga rätt på ett schysst boende, det enda som krävs är väl egentligen sängar,kök och att det är rent och fräscht.
Här hemma hos oss ser det ut som ett bombnedslag. Alla mina saker är överallt och sen självklart ingenstans när man väl behöver dom :) Men imorgon är vi lediga så då tänkte vi skapa ordning i kaoset!
Sov Gott KRAMAR! (Greven hälsar!)
Skicka en kommentar