När man får sig en juridikkurs i huvudet så slås man alltid av att det är ett helt annat land med ett helt annat språk. Dels har vi den oerhörda formuleringen i lagboken, men den är så uppenbar så det har väl alla konstaterat. En annan del av den fina juridiska språkkulturen är de domslut som vi får oss påprackade på lektionerna där man inte fattar ett enda dugg av vad de menar. Är det en situation där ena parten vill köpa en vara och den andra parten inte kan leverera den så tar det typ fjorton meningar att beskriva.
Det där förstod man redan på första juridikkursen, att det man lägger tid på inte är att memorera utan att tolka. Men nu har jag hittat ett nytt juridiskt språk. Eller det är väl snarare en författare som har det här språket, men det gav mig faktiskt lite vilja att läsa vidare bara för stämningens skull.
Jag stötte bland annat på den här fina formuleringen:
...när beslutsamhetens friska hy övergått i eftertankens blekhet...
Var det inte fint såsäg? Det här är alltså skrivet av författaren som också använder sig av ordet "lurendrejeri" och tar exempel från Gudfadern för att beskriva grovt råntvång (avtalslagen § 28).
11 år sedan
1 kommentar:
Jaha. Och med några svaga reminiscenser från litteraturhistorian kan jag besserwissra med att din författare tydligen citerar en annan författare som är ganska känd, Shakespeare.
Skicka en kommentar