Inte riktigt på topp, men på god väg...

Det var nog inte meningen över huvud taget att jag skulle med på båten för jag har legat sjuk hela helgen med feber och näsan full av snor. Nu har det lugnat sig något men halsen är fortfarande irriterad och jag går och småhostar hela tiden. Så på ett sätt var det väl en anings tur. Men jag har fått rapport om att de hade väldigt roligt på havet så avundsjuk är jag ändå.

Har iaf bestämt mig för att ta mig utanför huset idag efter att konstant ha legat i sängen/soffan sen fredagskväll. Mamma och mormor ska till Rättvik och fika så jag tror jag hänger på de.

Jag har äntligen börjat med det stora arbetet att försöka bygga upp mitt musikbibliotek igen. Fick massa låtar av Malin som jag la in men nu ligger ju allt huller om buller och inte alls i den fina ordningen som jag hade fixat förut. Men det är väl bara att sätta igång och styra upp.

I ungefär en vecka har jag gått runt och trott att jag tappat bort min dosa till internetbanken. Det är ju typiskt en sån där dålig grej att tappa bort så jag har varit lite småsur på mig själv. Idag lyfte jag på mitt datorfodral som ligger på ett bord uppe i gästrummet och vad tror ni inte låg där så prydligt fint och ordentligt? Jo, dosan. Jag tror att jag är påväg nerför. Först det bortglömda passet och nu en borttappad dosa som är borttappad bara för att jag tydligen är så himla dålig på att leta bland mina saker. (Till saken hör att jag verkligen har letat i det där rummet, bland annat har jag vänt upp och ner på hela byrån och gått igenom alla mina klädhögar). Hm. Jag måste nog ta och rycka upp mig. När jag kommer tillbaks till Karlstad ska det bli andra bullar.

P.S Min mage har tagit kurrandet till en annan nivå idag. Den låter som den där datarösten i den där låten som jag inte vet vad den heter men som säger intergalactic hela tiden. Ja. Ingen vet nog vad jag menar. Fredrik kanske kan gissa sig till det. Tror jag har hört den på något av hans bilband.

Over and out