Gudarna straffar mig...

...fast jag vet inte riktigt vad jag har gjort så jag tycker de är orättvisa. Jag har väääärldens mensvärk som bara... AAA...

Jag som skulle vara duktig och plugga idag... Kan koncenterar mig i ett par minuter sen måste jag tänka lite på hur ont det gör och sen måste jag tänka lite på hur synd det är om mig och sen kan jag koncentrera mig i någon minut till och sen börjar tankegången om. Blä.

För att minska ontet lite kan man sitta på knä och sen luta pannan mot golvet (ungefär som att man skulle försöka be till Allah fast man drar bak armarma så att axlarna kommer närmre golvet), då när man andas ner i magen så känns det lite lättare, men jag kan ju inte ligga på golvet en hel dag, det har jag inte tålamod till. Då blir jag bara deppig. Fast det är jag på god väg att bli nu ändå...

Snart börjar min tvättid också, och diskbänken är överöst med smutsiga saker. Vilken kontrast det blev idag mot igår, fy jag vill att den här dan ska gå över fort. Undra om jag skule klara av att sova ända till imorgon om jag gick och la mig i sängen nu... Buhu vad det är synd om mig idag.